En utav hennes huvudpoanger ar att dagens relationer blivit allt mer flyktiga
Denna inbegriper bland ovrig smink- och skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin sam porrbranchen sasom all omsatter miljarder igenom att sexualisera samt kommersialisera saken da kvinnliga kroppen. Sjalva iden forsavitt sexighet bygger kungen forbrukning. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt igenom konsumtionsobjekt och konsumtionsbeteenden, vilket utfor den till en ekonomiskt sak: genom gymnastik, mode, kosmetika, medicinska samt farmaceutiska produkter forvandlar den kroppen at nago area sasom ar planerad att konsumeras visuellt som en ting sasom definieras av sin kompetens att uppliva sexuellt begar”. Sexighet gar med andra glosa inte att dela av forbrukning. Konsumtionssfaren befinner sig inom sin fard forte erotiserad – tank blott villig allihopa produkter sasom marknadsfors tillsamman bilder villig nakna kvinnokroppar.
Illouz skyndar fram, vilket skanke ett slaende vidd
Illouz later sin analys fran den skopiska kapitalismen vidrora Marx tolkning fran varuformen och arbetet saso vardeskapande forlopp inom Kapitalets forsta forbindelse. Utnyttjandet fran saken dar sexualiserade kvinnokroppen inom saken da skopiska kapitalismen beskrivs sasom en expolateringsforhallande inom Marx bemarkelse, darbort karlar och kvinn omfatta tva antagonistiska klasser samt mannen extraherar nytt uta kvinnornas kroppar ino liknels tillsammans kapitalistens extraherande itu varde klocka arbetarens kropp. Narvarand driver Illouz sitt resonemang forut vidstrack. Relationen mellan konen inneha odl vit sjalv begriper en alldeles annan dynamik an den mellan arbetstagare och kapitalist, skad darfor att Illouz ick forklarar sin liknelse narmare befinner sig det svar att kunna hurda angelaget den ar forut hennes resonemang.
Det har kan framsta saso en randanmarking skada speglar en storre problem tillsammans boken, namligen dess spretighet
praglade bruten saken da tillfalliga forbindelsens samt konsumtionens foljdriktighe. Det ha styrks av de folk sasom intervjuas, andock dessa forefaller ej besta ekonomiskt avhangi forsvinna partners och har inga alternativt vuxna baby.
Det finns ytterligare dilemma samt oklarheter med Illouz tankegang. I boken forekommer insprangda intervjuer som forfattaren genomfort i nago langa storstader med karla sam kvinnor ino skilda aldrar. Dessa personer befinner si ej, saso ino foljaktligen astadkomme karlek ont endas straighta, a andra sida befinner si samtlig akademiker, chefer alternativt likvardig samt utgor ett tydlig urbant medelklasskikt. Det har befinner sig nagon fran bokens stora brista, ej blott uta en representationsperspektiv – allihopa grupper behover ej inkluderas ino analysen stav att gora saken dar gallande – skada inom detta fallet astadkommer ointresset sta arbetarklassen och rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.
En bruten hennes huvudpoanger befinner sig att dagens relationer blivit alltsammans mer flyktiga, praglade fran saken dar tillfalliga forbindelsens samt konsumtionens logik. Det ha styrks utav do mannisko saso intervjuas, men dessa forefaller ick existera ekonomiskt avhangig sina partners samt age inga eller vuxna avkomma. Massa av de saso intervjuas ger uttryck forut vikten fran erotisk sjalvbestammande och autonomi, nagon forhallningssatt som Illouz avse praglar samhallet ino stort.
Skad befinner sig dessa forebild jamstalld starka samt viktiga i arbetarklassen, darbort det ekonomiska beroendet fran partnern vanligtvis befinner sig grandiost? Hurda tittar det ut forut den saso bris ekonomiska forutsattningar att knacka upp av nagon relation? Praglas relationerna inom arbetarklassen itu en storre matt bruten forutsagbarhet och livslang eller befinner sig dom tvartom fortfarand mer osakra inom en reflexion fran prekariseringen itu arbetslivet sasom ju drabbat arbetarklassen hardast? Ser karlekslivets forutsattningar och bekymmer identiska ut villi landsbyden sasom ino storstaden alternativt paverkas do till exempel av avflyttning alternativt vit hane som letar efter Koreanska kvinnlig do begransade mojligheterna at anonymitet?
Hon visar hurda kapitalismen trangt in inom ”den privata sfaren” samt hurda dess logik darmed strukturerar icke bara vara yttre inte me ocksa invarte oljud.
Jag age inga besvarande kungen do fragorna andock det ar forbluffande att Illouz avstar av att ens berora de dar. Det befinner si oklart ifall hon avse att sexualmoralen sam synen pa karlek samt parforhallanden ar densamma oavsett klassposition. Parallellt tillsamman det ombyte Illouz beskriver finns likas en i boken okommenterad rorelse inom omvan kurs: ett varnande fran hemmet, familjen och aktenskapet samt bland unga folk. Kvinnliga bloggare tillsammans skarp kungen klassiska husmorssysslor saso kokkons och heminredning inneha hundratusentals lasare samt konservativa politiska rorelser inneha sasom familjar mobiliserat runt fragor om konsroller, homofobi samt familjevarderingar i Europa och varlden do senaste decennierna.